Forskning om ABC
Pågående projekt
Implementering och spridning av Komet och ABC. Klicka här för att läsa mer.
Studie av effekter och upplevelser av digitala ABC-grupper 2022
Titel: “Will it Work as Well on Zoom?” A Natural Experiment During the Covid-19 Pandemic of Delivering Parenting Groups Via Video Conferencing or in Person
Författare: Livia van Leuven, Maria Lalouni och Martin Forster
Hur genomfördes studien?
I denna studie utvärderades effekter och upplevelser av digitala ABC-grupper under Covid-19-pandemin. För- och eftermätningar samlades in från 469 föräldrar som deltog i ABC med antingen 1) bara digitala möten, 2) bara fysiska möten eller 3) blandat – en kombination av fysiska och digitala. Därtill genomförde 74 gruppledare en enkät om deras erfarenheter av digitala grupper.
Vad visade studien?
Föräldrafärdigheter och barns utagerande beteende förbättrades ungefär lika mycket när man gick ABC med digitala eller fysiska möten. Analyserna visade inga signifikanta skillnader i utfall mellan gruppformaten (digitalt, fysiskt eller blandat). Kvalitativa analyser av gruppledares erfarenheter genererade fyra teman kring utmaningar och fördelar av digitala grupper: 1) Flera kan delta, 2) Föräldrar kan komma att delta och lära sig mindre, 3) Tänka om gruppledarjobbet och 4) Mindre relationsskapande. Utmaningar var till exempel att det kan vara svårare att stötta föräldrar i läroprocessen och relationsskapande i det digitala formatet. Ett digitalt format innebar även förändringar i gruppledarens arbetssituation. Fördelar var bland annat att nå föräldrar som inte kunnat gå fysiska grupper. Det är viktigt att ta i åtanke att dessa resultat är preliminära eftersom studien är ett naturligt experiment där föräldrar inte slumpats till betingelserna.
Randomiserad studie av ABC 2014
Titel: Effectiveness of a universal health-promoting parenting program: a randomized waitlist-controlled trial of All Children in Focus
Författare: Malin Ulfsdotter, Pia Enebrink and Lene Lindberg
I denna studie utvärderades om ABC har effekter på föräldrars self-efficacy (tilltro till sin egen förmåga i situationer kopplade till föräldraskapet) och barns hälsa och utveckling.
621 föräldrar till barn i åldrarna 3-12 år deltog i studien. De blev slumpmässigt tilldelade till att antingen gå ABC med en gång eller stå på väntelista i 6 månader (kontrollgrupp). Alla föräldrar fyllde i frågeformulär innan insatsen startade, två veckor efter dess avslut och 6 månader efter gruppens start. Kontrollgruppen svarade på frågor medan de stod på väntelista.
Interventionsgruppens och väntelistegruppens svar på 6-månadersuppföljningen jämfördes. Föräldramässig self-efficacy hade ökat mer för dem som deltagit i ABC än i jämförelsegruppen. Det var också större ökningar av barnens hälsa och utveckling i ABC-gruppen. I vissa familjer var förbättringen större än hos andra. För föräldrar som skattade sin mentala hälsa sämre innan de deltog i ABC var förändringen större i båda måtten. Föräldrar som hade en universitetsutbildning och mer än ett barn i familjen ökade sin self-efficacy mer än andra och effekter på hälsa och utveckling var större hos barn som var äldre.