Vi använder cookies för att säkerställa att du får maximalt utbyte av vår webbplats. Om du fortsätter utan att ändra dina inställningar så ger du ditt medgivande till att cookies från oss används.

Forskning om Komet för föräldrar (3-11 år)

Pågående projekt

Implementering och spridning av Komet och ABC. Klicka här för att läsa mer.

Komet i grupp vs iKomet. Klicka här för att läsa mer.


Komet vs Coping power 2018

Titel: The effect of adding Coping Power Program-Sweden to Parent Management Training-effects and moderators in a randomized controlled trial 
Författare: Maria Helander, John Lochman, Jens Högström, Brjánn Ljótsson, Clara Hellner, Pia Enebrink

För barn med trotssyndrom rekommenderas föräldrastödsprogram i tillägg till KBT för barn. Det är dock brist på studier som undersöker utökade effekter av gruppbaserat barn-KBT i tillägg till föräldrastödsprogram för barn mellan 8 till 12 år. Denna studie undersökte effekten av gruppbaserat KBT för barn, baserat på Coping Power, använt som tillägg till det gruppbaserade föräldrastödsprogrammet Komet.

Utfallsmått var beteendeproblem hos barnen, prosocialt beteende hos barnen, föräldrafärdigheter och modererande effekter av barnens egenskaper. 120 barn i åldrarna 8-12 år med trotssyndrom eller Disruptive Behavioral Disorder Not Otherwise Specified och deras föräldrar blev slumpmässigt tilldelade till antingen en kombination av barn-KBT och Komet eller till endast Komet. Deltagare bedömdes före och efter behandlingen med semistrukturerade intervjuer och barn och föräldraskattningar.

Efter behandlingen minskade beteendeproblem i båda grupper. Prosociala beteenden förbättrades signifikant mer i den kombinerade behandlingen. Föräldrafärdigheter förbättrades i båda grupper. Beteendeproblem och prosociala beteenden förbättrades signifikant mer i den kombinerade behandlingen jämfört med bara föräldrastödsprogram i gruppen barn med höga nivåer av symtom av trotssyndrom.

Abstract hittas här.


Nationella jämförelsestudien 2-årsuppföljning 2016

Titel: Two-Year Findings from a National Effectiveness Trial: Effectiveness of Behavioral and Non-Behavioral Parenting Programs
Författare: Jens Högström, Viveca Olofsson, Metin Özdemir, Pia Enebrink och Håkan Stattin

Långtidsuppföljningar av studier av program för selektiv föräldraträningsprogram är sällsynta, särskilt gällande studier som gjorts i sammanhang av reguljär vård, så kallade effectivenesstudier. Denna studien utvärderade tvååriga effekter av fyra program: Komet, De otroliga åren, Cope och Connect. Skillnader i förändringsgraden mellan programmen undersöktes.

Deltagare var föräldrar som hade sökt hjälp vid 30 lokala enheter, t.ex. barnpsykiatriska kliniker och socialtjänstcentraler för stora problem i att hantera sina barns externaliserande beteende. Föräldrar till 749 barn (63% pojkar) i åldrarna 3-12 år med medelsvåra nivåer av externaliserande beteende randomiserades till ett av de fyra föräldrastödsprogrammen. Måtten inkluderade föräldrarapporteringar av barnens externaliserande beteende, hyperaktivitet och ouppmärksamhet, såväl som hur föräldrarna betedde sig, deras känsla av kompetens, stress och depressiva symtom.

Vid den tvååriga uppföljningen var det inga skillnader mellan programmen i något av måtten som gällde barnen. Alla program hade minskat externaliserande beteenden med stora effektstorlekar (d = 1.21 till 1.32) och negativt föräldraskap med medelstora till stora effektstorlekar (d = 0.49 till d = 0.83). Analyserna visade att de två beteendeprogrammen Komet och De otroliga åren gav snabbare minskningar i externaliserande beteende under interventionen än det icke-beteendeprogrammet Connect (anknytningsbaserat). Connect var dock det enda program där barnen fortsatte förbättras efter interventionen.

Överlag indikerar resultaten att de fyra programmen var lika effektiva i kliniska sammanhang, trots skillnader i deras teoretiska ursprung. Alla program minskade barnens beteendeproblem och förbättrade föräldrarnas beteende och välmående. Förbättringarna höll antingen i sig eller fortsatte att öka fram till den tvååriga uppföljningen. Nivåerna av barnens beteendeproblem var lika för alla program vid den tvååriga uppföljningen. Resultaten stödjer fortsatt implementering av dessa program i reguljär vård.


Nationella jämförelsestudien 2015

Titel: A National Evaluation of Parenting Programs in Sweden: The Short-Term Effects Using an RCT Effectiveness Design
Författare: Håkan Stattin, Pia Enebrink, Metin Özdemir och Fabrizia Giannotta.

I studien utvärderades effekter av fyra föräldraträningsprogram för barn med externaliserande problem. Studien innefattade 3 beteendeprogram (Komet, Cope och De otroliga åren) och ett icke-beteendeprogram (Connect). Man utvärderade om programmen kunde minska beteendeproblem och ADHD-symtom hos barn, förbättra positivt föräldraskap och kompetens hos föräldrarna samt att minska negativt föräldraskap, stress och depressiva symtom hos föräldrarna.

Denna nationella studie designades som en randomiserad kontrollerad effectiveness studie (RCT). En ”effectiveness-studie” syftar till att testa hur en behandling fungerar under verklighetsnära former i klinisk vardag, till skillnad från så kallade ”efficacy-studier” som testar en behandling under optimala och kontrollerade omständigheter. Behandlingen testades i 30 kliniska verksamheter. Föräldrar till 908 barn i åldrarna 3-12 år randomiserades till ett av två föräldrastödsprogram på varje mottagning, eller för att stå på väntelista och fick då söka hjälp från reguljära tjänster. Föräldrar skattade barnens beteendeproblem och föräldrastrategier före och efter behandling.

I de familjer där föräldrar fick interventioner visade efter behandling en stark minskning i barnens beteendeproblem och en moderat till stark minskning i ADHD-symtom. Ungefär hälften av föräldrarna vars barn var över 95e percentilen på beteendemått (Eyberg Child Behavior Inventory, Swanson, Nolan, och Pelham Rating Scale), en klinisk betydelsefull cutoff, rapporterade att deras  barn inte längre var över cut off-värdet efter interventionen. Föräldrar visade betydligt mindre negativa beteenden mot sina barn efter behandling än innan. Deras föräldrakompetens ökade och stress och depressiva symtom minskade. Överlag vad beteendeprogrammen mer effektiva än icke-beteendeprogrammet.

Resultaten visar att föräldrastödsprogram generellt sett är effektiva i ett kortsiktigt perspektiv. Alla fyra program minskade beteendeproblem hos barn betydligt och ökade föräldrarnas kompetens.

Läs artikelns abstract här.


Kostnadseffektivitet av föräldrastödsprogram 2014

Titel: Are group-based parenting programmes in Sweden a cost-effective way of reducing early child behaviour problems?
Författare: Filipa Sampaio och Inna Feldman 

Det finns få studier om kostnadseffektivitet av föräldrastödsprogram. I denna studie gjordes en analys av kostnadseffektivitet av programmen Komet, Connect, De Otroliga Åren, Cope och en självhjälpsbok om föräldrastrategier jämfört med väntelista (kontrollgrupp). Studien innefattade 961 föräldrar till barn i åldrarna 3-12 år med uppförandeproblem. Uppförandeproblem mättes med the Eyberg child behaviour inventory (ECBI). Utfallsmåtten var den inkrementella kostnaden per enpunktsminskning i ECBI-intensitetsskalan och inkrementell kostnad per avvärjt kliniskt fall av uppförandeproblem.

Den genomsnittliga interventionskostnaden per barn var mellan 120 SEK (boken) och 12035 SEK (De Otroliga Åren). Boken och Komet var kostnadseffektiva i att minska beteendeproblem. Cope var kostnadseffektivt gällande antalet förhindrade fall av uppförandeproblem. Cope gav den lägsta genomsnittliga kostnaden per förhindrat fall. Analyser visade även att slutförande av program ledde till större kostnadseffektivitet. 

Slutsatserna från studien är att olika program är kostnadseffektiva beroende på utfall. Boken och Komet var kostnadseffektiva i att förbättra barnens beteende på gruppnivå, medan Cope var kostnadseffektivt i att minska kliniska fall av beteendeproblem.

Läs studien här.


Randomiserad studie av Komet 2010

Titel: A Randomized Controlled Effectiveness Trial of Parent Management Training With Varying Degrees of Therapist Support
Författare: Åsa Kling, Martin Forster, Knut Sundell och Lennart Melin

I denna studie undersöktes effekter av Komet 3-11 år i socialtjänstens reguljära vård när programmet levererades på två olika sätt. Föräldrar till 159 barn med beteendeproblem slumpades till att antingen (1) delta i Komet i grupp om 11 sessioner, (2) självstudier av Komet-materialet efter en instruerande workshop där programmets innehåll förklarades eller (3) stå på väntelista (kontrollgrupp).

Direkt efter insatsen hade mängden bråk och konflikter minskat stort i Komet-grupperna jämfört med väntelistan och föräldrarnas kompetens hade ökat. Grupperna som fått Komet förbättrades även ytterligare vid en 6-månadersuppföljning. Barnens problem minskade mer för de som deltog i gruppsessionerna än för de som arbetade självständigt med materialet. Man såg också att barnens beteende förbättrades mer desto större förbättringarna av föräldrarnas kompetens var och desto mer hemuppgifter föräldrarna gjorde.

Här kan du läsa studiens abstract.